Kärleken

Först älskar man sina föräldrar. De är hela ens värld. De är allt.

Sedan blir man lite äldre och så får man kanske en bästis. En ny slags kärlek växer fram. Vänskap.

Det dröjer inte länge förrän man får sin första förälskelse. Det är magiskt, den första förälskelsen...
Man blir kär många gånger och sen träffar man den där som man väljer att bilda familj med. Det är speciellt.

Men så kommer barnen... Och all den kärlek man upplevt livet genom tycks inte räcka till för att beskriva hur mycket man älskar barnen! Den kärleken tycks övermäktig..

Och all denna kärlek.. Tycks aldrig sina... Underbart!