onsdag 26 februari 2014

En dikt kvällen till ära

Hypokondrikern

Jag är sjuk

Jag är sjuk och kan inte leva
För om jag vågar leva, ja då kommer jag att bli straffad av någon dödlig sjukdom och dö

Jag vill inte dö, jag vill leva

Men för att kunna leva så måste jag släppa döden

Det kan jag inte för jag är sjuk

Jag är redan död och önskar att jag fick leva ifred, fri från döden

Jag är död




Ja... Jag är lite deppig. Har varit det under en längre tid, framför allt på grund av min dödsångest. Jag tror ju att jag har strupcancer.

Jag var faktiskt hos doktorn igår och han har skickat en remiss till datortomografi.

Jag har ju en knöl på strupen som jag redan undersökt via ultraljud och den visade ingenting avvikande, men...

Mina symptom blir bara värre och värre. När jag sväljer eller vrider huvudet så får jag obehagskänslor från halsen, strupen. Det klickar och känns konstigt, som att strupen "hoppar" ur led!

Jag hoppas remissen kommer fort så att jag får undersökningen och äntligen får veta säkert vad som sitter i strupen för något är det! Det känns hårt och det är lite rörligt, växer och ger obehag.

Dessutom har jag en bula i tandköttet.
Den var inte där för några månader sedan.

Så jag ska till tandläkaren också i mars.

Nu vet ni vad jag ska pyssla med under våren, vid sidan om studier, underbara barn, jobb på förskolan, dramaten, kattfilmer och annat gottigott!

Lev! Lev nu och försök njuta av livet istället för att göra som jag, hitta knölar och gå omkring med dödsångest och sakna mina barn trots att jag har dem vid min sida....