Den fick i alla fall bra recensioner och det kom mycket folk idag. Grattis Gunnar!
Själv är jag lika förvirrad som vanligt.
Vad fasiken ska det bli av mig, Lee den store?
Jag vet ju vad jag är bra på. Jag skriver bra musik, kan sjunga, spela, skriva låttexter, har en känsla för fotografi och film, är duktig med barn, bryr mig om djur och människors rättigheter, kreativ bla bla bla.
Jag som är så bra borde ju kunna jobba med det mesta. Ändå så är allt så svårt! Att bestämma sig för vad man ska göra av sin karriär...
31 år är jag och vad har jag egentligen åstadkommit? Förutom två underbara barn förstås!
Nä... Nu är det dags att ta tag i det hela. Ska göra mitt bästa och sätta ihop en dokumentärfilm, skriva musiken till den och söka till Stdh!
Så kanske det blir MIN film som visas på Dramaten om några år. Och blir det inte så... Så får jag försöka med något annat.
Jag har ett enda dilemma. Tappar så lätt tron på mig själv. Inte att jag inte tror att mina idéer är bra för det är de, utan jag tappar tron på att andra ska tycka detsamma. Vad kallas det? Låg självkänsla eller dåligt självförtroende?
Jag trodde att när man var 30 så skulle man ha pondus och känna sig säker och vuxen. Icke då!
Jag älskar att umgås med barn! De tar en för den man är. Visst kan kidsen retas och vara elaka men man tar aldrig åt sig på samma sätt. Och det är ju tur att jag jobbar på förskola, med kidsen. Men det är inte min dröm....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar