Tillsammans

Barnen jag älskar kan inte skyddas
Djuren jag respekterar har inga rättigheter
Miljön förstör jag oavsiktligt bara genom att vara jag
Min makt är obefintlig för jag kan aldrig komma dit upp, och om jag gjorde det, till vilken nytta vore jag?
Mina tårar är lika salta som havet, som försuras tills det dör
Jag skulle lämna allt om det inte vore för de två underbara små
Allt jag älskar är förgängligt och jag kan bara snudda vid det
Jag bor i det obeboeliga samhället och trivs till och med ibland...
Om jag bara kunde lära mig blunda och förtränga
Ni andra tycks klara det galant
Allt jag vill göra är omöjligt
Det är omöjligt att fortsätta så här
Men ge upp gör jag aldrig för en röst kan skalla mer än tusen
Hoppet kan väcka en eld hos den allra mest frusna
Och sorgen kan bli glädje, som ger ny kraft till att vilja förändra
Det är också min värld!
Alltså är det även min kamp.
Det är också din värld
Din kamp.
Vi kan göra vad som helst, tillsammans